It's not me, it's you

Klockren titel. Klåååckreeeeeeeeeeen.
När jag vaknade imorse var jag fortfarande full och drog mig, trots vaakumet i huvudet, ganska snart till minnes vad jag har haft för välgrundade motiv till att försöka (FÖRSÖKA it was) bli nykterist (den här delen får det att låta som att jag är alkoholist), nämligen att på lördag ska man vara glad, och kanske dra ut på rövartyg på stan, kanske plugga, städa, typ träna. Sånt. Som man aldrig annars hinner. Istället ligger man i en väldigt obehaglig koma hela dagen.

Drömmer om nyktra tider. Typ.

Träffade mitt livs kärlek igårkväll. Skojar inte. Ska gifta mig, äta honom, fånga honom, behålla honom. Jag tror jag misslyckades miserabelt att framföra budskapet till killen i sig, tror till och med att han kan ha fått någon uppfattning om att jag tyckte han var körd i skallen, så skådespelare är ju inte ett yrke för mig, och spela cool är inget jag ska pröva mig på vid fler tillfällen.

Äta.. upp. My gooooooooood. Snygg, smart, snygg, smart.. snygg. Behövs inget mer sägas. Snygg.
Jo, rolig.
Och så sjukt sinnesjukt jävla galet snygg.

Nu ska jag städa, träna, återvända from the dark side, tillbaka till livet, plugga.
Bosnien och jag börjar bli astajta nu.

Jo och jag saknar Göteborg! SÅ SYYYKT MYCKET!
Kom hit och hälsa på, will ya?

SAKNAR MIN LÄGENHET! SAKNAR MAJORNA! SAKNAR ORUST! SAKNAR VÄSTKUSTEN!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0