Don't tell me you're sorry when you're not

Jag är sååååååå besviken.
Jag måste sluta förvänta mig saker av folk, alls.

Igår var iaf......... utmattande. Shit vad jag har vart död idag, helt utslagen, legat och läst på svenskamord.se hela dagen, då har man ju verkligen inget liv.
Pluggat har jag INTE gjort, och är sjukt nöjd med det! Eller ja, okej, har kanske förberett mitt seminarium men pluggat har jag inte gjort. INTE. Sjukt skönt att slippa ångesten man får av att läsa något riktigt tråkigt, med tanken "Jag måste LÄRA mig, registrera och lagra detta" i bakhuvudet.

Fantiserar fortfarande om maten jag åt igår typ, så nu ska jag släppa mitt trötta jag till tbanan och pallra mig hem till Mosen, ikväll ska vi fira Busen. Mosen, Busen och Josen? Fy fan vad mobbade vi är.
Jag är för övrigt enormt bitter idag, pga allvarligt fall av sömnbrist, när Bosse kom upp kvart i sex imorse, var jag vaken, fortfarande full, låg i soffan med mina seminariepapper. Han såg ut som ett levande frågetecken och jag kände mig som ett.

Det gör jag nu med. Ibland står man utanför tvrutan och ser på filmen om sitt eget liv och tänker, VAD GÖÖÖR DU!? Framförallt mitt val av vänner ibland, när jag väljer att förlåta någon gång på gång på gång som inte verkar veta annat än att ljuga.

Äh!

Ikväll ska vi till Berns, jag är skitsnygg, håret står åt alla håll och jag har dessutom Converse...

Gillar "anonyma" kommentarer, när man vet precis vem det är som har kommenterat!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0