Soundtracks of my life

Här sitter jag och känner mig lite patetisk men förvirrad. Här vill jag ju ärligt talat inte vara. Man får göra det bästa utav det man har och jag försöker verkligen men det finns så mycket som visar så tydligt på hur dåligt jag mår och hur mycket jag slösar bort min dyrbara tid. Rastlösheten, på senaste tid kommer den krypande om nätterna och plötsligt ligger jag där, klarvaken som jag gjorde så många nätter för några år sen. Då krävdes nåt drastiskt, det bästa jag gjort.
Jag saknar australien. Och nu, nu sitter jag här och tänker fuck it, jag vill inte vara här. Alls. Det vet jag egentligen. Och egentligen vill jag inte vara en person som låter något, eller någon, hålla mig kvar. Den personen är jag nu och det gör mig olycklig och det är bara mitt eget fel.
Australien - jag saknar dig som fan. Du är det enda som någonsin lyckats göra mig riktigt lycklig.