Du är ofattbart fin

Att få vara nära dig måste vara nåt utav det bästa som finns..
2008-11-29 @ 13:05:42 Permalink No day but today Kommentarer (0) Trackbacks ()

All the things that you can't leave behind

Det finns vissa saker man inte kan rå på, vad gäller att vara efterklok. Komma på för sent vad man skulle sagt, ångra det man inte sa alls, att inse för sent, när avståndet gör att man inser kärleken till någon och minnena verkar alltid fina i bckspegeln, man längtar alltid tillbaks och imorgon kommer jag tänka på idag, som en bättre dag. Så är det.
Men idag tänker jag att denna dagen, denna känslan, ska jag spara och komma ihåg och tänka på och ta tillvara. I en burk någonstans.
Jag måste det, för den är helt oslagbar.

2008-11-27 @ 15:02:42 Permalink No day but today Kommentarer (0) Trackbacks ()

Om du var här

Fredag. Hur snabbt märkte jag att jag skulle vilja sova bredvid dig varenda natt? Antagligen morgonen efter.
2008-11-25 @ 17:15:40 Permalink No day but today Kommentarer (0) Trackbacks ()

Känslan av ett fånleende

Det var längesedan jag log just såhär. Tack, för att du får mig att känna så.. En annan befinner sig mitt på västgötaslätten, mitt i rådande snöstorm, och vill nog mest av allt åka hem och sova. Igår hade jag en sjukt bra dag på jobbet och efter jobbet var det bio och som vanligt, i säng alldeles för sent. Värt det. Nu ska jag ta en nap.
2008-11-24 @ 15:32:08 Permalink No day but today Kommentarer (0) Trackbacks ()

Förnimmelsen av en känsla

Små stunder, enstaka tillfällen som dröjer sig kvar och bygger min bild, ett fotografi eller sätter samman en text som sammanfattar dig i mitt huvud. Eller en tavla. Det kan vara ett meddelande, en rörelse, eller något mycket enklare än så. Ett rum fullt med dina vänner, människor du tycker om och värdesätter och du frågar om jag är hungrig och om vi ska gå hem och laga mat. Som om vi hörde ihop, helt självklart och utan några frågetecken. Det är en fin tavla, det.
2008-11-23 @ 15:59:43 Permalink No day but today Kommentarer (0) Trackbacks ()

Idag.

When you came to me with your bad dreams and your fears
It was easy to see you'd been crying
Seems like everywhere you turn catastrophe it reigns
But who really profits from the dying
I could hold you in my arms
I could hold you forever
I could hold you in my arms
I could hold you forever

When you kissed my lips with my mouth so full of questions
My worried mind that you quiet
Place your hands on my face
Close my eyes and say
That love is poor man's food
Don't prophesize
I could hold you in my arms
I could hold you forever
And I could hold you in my arms
I could hold you forever

So now we see how it is
This fist begets the spear
Weapons of war
Symptoms of madness
Don't let your eyes refuse to see
Don't let your ears refuse to hear
Or you ain't never going to shake this sense of sadness
I could hold you in my arms
I could hold on forever

2008-11-18 @ 20:07:47 Permalink No day but today Kommentarer (0) Trackbacks ()

Konsten att göra någon glad

bara av att finnas.
2008-11-18 @ 20:06:02 Permalink No day but today Kommentarer (0) Trackbacks ()

australia 2008 - a tribute

2008-11-07 @ 00:52:05 Permalink No day but today Kommentarer (0) Trackbacks ()

Yes we can

Jag har aldrig haft stort förtroende för USA, eller för Bush, varken den yngre eller den äldre. Politiken de för, är för mig ingenting att se upp till hos världens mest inflytelserika supermakt. Men dollarn har det starkaste penningvärdet i världen, det är bara EURO:n som kan tävla med den, bara EU, som består av nästan en hel världsdel, kan tävla med USA. Nasdaq rasar och hela världsekonomin faller på knä. Det går inte att komma ifrån att världen är en sandlåda och den som styr i Vita huset är dess härskare. En administration som vill använda en av de värsta katastroferna och ohyggligaste terrorattackerna i modern tid, som ursäkt för att inleda ett av de värsta krigen sen Vietnam, är ingenting alls att hurra för. De två händelserna är för mig likvärdiga. De väger jämt ut.
USA:s president är din, min och alla vi känners president, varesig vi vill eller inte. Så därför grät jag både under valvakan, 20 över 5 i onsdags morse när elektorsrösterna var räknade, och varje gång jag kollar på det här. Det finns hopp!

2008-11-06 @ 21:46:46 Permalink No day but today Kommentarer (0) Trackbacks ()

Sök i bloggen
Senaste inläggen
Kategorier
Arkiv
Länkar
RSS 2.0